EN KORT HISTORIA OM CRASS

Crass var ett engelskt anarcho-punkband och konstnärskollektiv som bildades 1977 i Epping, Essex. Bland medlemmarna fanns Steve Ignorant, Penny Rimbaud, Gee Vaucher, N.A. Palmer, Phil Free, Pete Wright, Eve Libertine, Joy De Vivre, Mick Duffield, John Loder och Steve Herman. Crass främjade anarkismen inte bara som en politisk ideologi, utan som en livsstil och motståndsrörelse. De spelade en betydande roll i att initiera anarcho-punkrörelsen och stödde frågor som direkt aktion, djurens rättigheter, feminism, antifascism och miljöskydd. De var kända för sin DIY-inställning (do-it-yourself) och utövade total kontroll över sina utgivningar genom sitt eget skivbolag, Crass Records.



Bandmedlemmarna uppträdde i svarta kläder i militär stil, och deras scenbakgrunder kombinerade olika maktsymboler – som korset, hakkorset, Union Jack och ouroboros. Crass kritiserade ofta själva punk-subkulturen och ungdomskulturen. Deras första skiva, The Feeding of the 5000, släpptes 1978, men censurerades på grund av det hädiska innehållet i en låt, vilket fick dem att starta sitt eget bolag. Senare album som Stations of the Crass (1979), Penis Envy (1981) och Christ – The Album (1982) hade alla ett betydande inflytande på punk- och alternativmusikscenen.

Crass använde ofta ljudcollager, poesi, improvisation och avantgardistiska element i sin musik och konst. Flera bandmedlemmar inspirerades av klassisk musik, frijazz och avantgardekompositörer som John Cage och Stockhausen. Bandet deltog också i direkta politiska aktioner, som graffiti, flygblad, organisering av squats och stöd till politiska evenemang. En av Crass mest kända skandaler var "Thatchergate": de skapade en förfalskad ljudinspelning av ett samtal mellan Margaret Thatcher och Ronald Reagan, vilket togs på allvar av både den brittiska och amerikanska regeringen.

Bandet upplöstes 1984, delvis på grund av interna meningsskiljaktigheter och juridiska problem. Efter upplösningen fortsatte vissa medlemmar den konstnärliga och politiska verksamheten i formationer som Crass Collective, Crass Agenda och Last Amendment. Crass visuella identitet skapades främst av Gee Vaucher, som gjorde collage och målningar till skivomslagen, vilka senare visades på utställningar. Bandets arv är betydande: det påverkade anarkiströrelsen, fredsrörelsen och många senare punk- och alternativa band, som Fugazi eller Neurosis.

Enligt Crass filosofi finns det "ingen annan makt än du själv", och de predikade detta självbestämmande och denna individualism i all sin verksamhet. Deras skivor och publikationer har fortfarande kultstatus idag, och Crass förblir ett avgörande namn i punkens historia.